Det slog mig när jag läste en nyhet om ännu en sorts e-papper, denna gång är det Philips som tagit ännu ett steg mot ett digitalt papper.

Men det intressanta som jag fastnade för var ordvalet, "develops" (utvecklar). De har inte uppfunnit e-pappret, det skedde redan i slutet av 1970-talet (på Xeroxs legendariska fortskningsanläggning i Palo Alto) alltså för drygt 30 år sedan. Sedan dess har olika företag fortsatt utveckla idén och vissa av framstegen på vägen kanske klassas som uppfinningar.

Det spännande är att på resans gång brukar en uppfinning hinna dödförklaras åtskilliga gånger. "Det kommer aldrig att gå och om det går så är det ändå ingen som vill ha det", är inte ovanligt att få höra.

Ofta lyser ett romantiskt skimmer kring uppfinnaren. Men finns uppfinningar? Är inte det mesta av det vi kallar uppfinningar bara en utveckling? Dagens e-papper är inte detsamma som det som utvecklades på 70-talet, delar av tekniken har förändrats. Men är det samma sak som att det är en ny uppfinning eller är det bara en vidareutveckling av den gamla?

Lärdomen är trots allt att vi inte alltid ser ett omedelbart resultat av en uppfinning eller en vidareutveckling av en teknik.
Inte ens de som själva jobbar med utvecklingen ser alla gånger möjligheterna. Lars Magnus Ericsson exempelvis, som låg bakom telefonens genombrott (men inte uppfann den). Så här står det på Wikipedia: "Från början trodde Ericsson inte på att de stora massorna av människor skulle vara intresserad av att äga en telefon – han såg den som en leksak för överklassen."

På samma sätt blev mobiltelefonerna "yuppie-nallar" de första åren. Det kanske alla som idag hackar på e-boksläsare ska fundera över...