2008-04-29

Konsten att döpa en region

Politiker har svårt att döpa regioner. Det blir gärna politiska kompromisser där ingen ort som ingår i regionen ska få några fördelar. Därför blev Nordvästra Skåne efter politiska kompromisser till bakåfram-versionen Skåne Nordväst. Nu verkar det efterhand ha gått upp för allt fler att det naturliga är att döpa efter orten i navet, Helsingborgsregionen. På samma sätt är det Malmöregionen (från politikerhåll ibland även Malmö-Lund-regionen) som är det sydliga navet idag. Man kan fråga sig om Öresundsregionen är ett bra namn. Öresund befinner sig visserligen någorlunda i centrum, även om det från början var så att Öresund är benämningen på den smala passagen mellan Helsingborg och Helsingör. Men frågar du någon utanför Sverige är Öresund såklart ett okänt begrepp, trots Öresundsbron. Istället blir det den största orten som får funktionen av nav och man pratar om Köpenhamnsregionen. I den östra delen av Skåne läser jag att Ystad-Österlenregionen skaffat en ny logga (och grafisk profil) för 172 000 kronor. Jag har inga synpunkter på kostnaden i sig eller loggans utseende - däremot tycker jag det känns som ett rätt krystat namn som knappast är sprunget ur folkmun. Men det är säkert en politisk debatt kring frågan om Ystad ligger på Österlen eller om Österlen ligger i Ystadsregionen. För marknadsföring i Sverige har Österlen en finare klang än Ystad. Och ur ett internationellt perspektiv är ingen av dem tillräckligt synlig på kartan utan hamnar såklart i Köpenhamnsregionen, bara någon timmes bilfärd från storstan. På ett seminarium nyligen visade föredragshållaren en Europakarta som vi svenskar nog inte tänker så mycket på. Den tyska hamnstaden Hamburg har 1,8 miljoner invånare i centralorten och 4,5 miljoner med förorter och utgör ett expansivt nav. Men framför allt - på den central-europeiska kartan finns inte Stockholm med alls. Det ligger för långt norrut och den delen av Europa uppfattas som alltför glesbefolkad... Visa större karta

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Marknadsföring, Helsingborgsregionen, Samhälle

2008-04-28

Wikipedia kunde skrivits på en helg

Clay Shirky har skrivit boken "Here comes everybody" som försöker förklara den föränding som sker i medialandskapet genom den nya tekniken som förvandlar vem som helst till en potentiell producent av innehåll. Han åker runt och pratar om detta fenomen men har även en blogg där han delar med sig av sina tankar. Nyligen lade han ut ett blogginlägg som innehöll ungefär en sådan föreläsning från en konferens, under rubriken "Gin, Television, and Social Surplus" (långt men läsvärt). Ett avsnitt i detta handlar om hur internet tar folk från tv-sofforna. Vi lägger mycket tid på tv-tittande i världen idag. Ett exempel var att USA lägger 100 miljoner timmar varje helg - bara på att se reklamfilmerna... Samtidigt har det gjorts en uträkning av hur mycket tid som krävts för att skapa allt innehåll på det digitala uppslagsverket Wikipedia. Ungefär 100 miljoner timmars arbete. På årsbasis handlar det, bara i USA, om drygt 2000 Wikipedia-projekt varje år om alla hade stängt av tv:n och ägnat sig åt liknande. Rent teoretiskt kunde alltså hela Wikipedia skrivits på en helg om vi kollektivt hade lämnat tv-sofforna. Det kommer självklart inte att hända. Men det som händer är att fler och fler lägger allt mindre tid på tv-tittandet. Faktum är att strax innan jag läste Shirkys inlägg så läste jag på Advertising Age dessa rader (min översättning): De tre stora TV-nätverkens nyhetssändningar tappade ungefär 1,2 miljoner tittare förra året och annonsering på de tre stora morgon-nyhetssändningarna föll till 1,03 miljarder dollar. Den genomsnittlige tittaren är 60 år gammal och den åldersgrupp som annonsörer helst vill nå är mer benägen att titta på en datorskärm än en TV-skärm när kvällsnyheterna sänds. En effekt av detta är förstås att den traditionella nyhetssändningen går mot sin död i takt med att allt fler följer nyheter vid olika tider på dygnet och väljer vilka inslag de vill se när de vill se dem. Sedan kommer förstås en växande mängd nischade nyhetssajter i ämnen som hamnar under radarn för traditionell media, uppbyggd kring "en-gång-per-dygn-allt-viktigt"-konceptet (vilket både tv och tidningar kan sägas vara). Inte ens CNN:s och SVT24:s "varje-timme-per-dygn-allt-viktigt"-variant överlever det nya landskapet. Varje gång jag ser en nyhetssändning live så kommer jag på mig själv med att leta efter "Nästa"-knappen för att kunna hoppa vidare till nästa inslag. Det finns fortfarande ett värde i att se den helhetsbild som dessa sändningar kan sägas leverera, dvs vilka är de viktiga nyheterna detta dygn. Men att tvingas se varje sekund av dessa nyheter har inget värde och därför har de stora tv-bolagen problem.

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Media, Internet

2008-04-25

Fel använt blir RSS-flödet värdelöst

Följer nyheterna på Medievärlden via en RSS-läsare. Tyvärr så har värdet av detta sjunkit de senaste veckorna eftersom de inte riktigt verkar ha koll på hur RSS-flödet ser ut. God sed inom bloggvärlden är att ha både rubrik och hela texten i RSS-flödet för att man inte ska behöva gå in på hemsidan och läsa. Gammelmedia är inte riktigt lika modiga utan publicerar oftast bara Rubrik och Ingress och sedan måste man klicka sig in på sajten för att läsa hela om det verkar intressant. Det är väl okej så länge man inte har kvällstidningsingresser och rubriker utan faktiskt speglar innehållet. Tyvärr har Medievärlden på senare tid skaffat sig ovanan att skicka ut ett helt värdelöst RSS-flöde. Se här hur det kan se ut: Hm, givande läsning eller vad tycker ni? Värst är det om man någon gång klickar in på en av nyhetsrubrikerna ovan, exempelvis Hanna Nyberg och hittar (ja, det är hela "artikeln" jag återger nedan): Hanna Nyberg tilldelas Pennskaftspriset 2007 för att ha startat och  arbetat med kulturtidskriften Femkul i Stockholm och  Göteborg och för att driva ett genomtänkt och  nyskapande genusperspektiv. Självklart ska ett sådant pytte-inlägg finnas i sin helhet i RSS-flödet, det blir ju bara pinsamt annars. Ska bli spännande att se om de gör om och gör rätt. Webbplatser med pappersrötter brukar ha lite problem att ta till sig spelreglerna på webben fullt ut. Hur ser ditt företags RSS-flöde ut? Uppdatering 08-04-28: Mailade och frågade Medievärlden varför det såg ut som det gör. Tydligen jobbar de med en automatisk överföring av texter till webbplatsen från det redaktionella systemet och någonstans i den processen blir korta texter utan ingress misshandlade. Eftersom plattformen inte är avsedd för bloggar ursprungligen är anpassningen till RSS inte fullt utbyggd. Men nu finns det på listan över saker att tänka på vid nästa uppgradering. Och tills vidare verkar de ha anpassat hur texterna kodas i det redaktionella systemet med ett litet "ful-hack" så att effekten blir bättre än tidigare!

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Media, Internet

2008-04-23

Världsbokens dag - tankar om tillgänglighet

Idag har det varit världsbokens dag. För några månader sedan var min tanke att jag skulle hitta på något med Second61 eller Veckansnovell för att uppmärksamma denna dag. Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Däremot tänkte jag dela med mig av dagens tanke - på boktemat. För en stund sedan damp det ner reklam från Adlibris om att köpa Jens Lapidus (succédebut med Snabba Cash, men visst är hemsidan lite fattig?) nya bok Aldrig fucka upp (inte ofta som f-ordet används i en boktitel på svenska gissar jag). "Jens Lapidus debutroman Snabba cash är en av 2000-talets mest omtalade och sålda böcker. Med läsare i alla grupper. En exportsuccé som hittills sålts till 18 länder, däribland England och USA. Den ska bli film. Nu kommer uppföljaren." läser jag på Adlibris hemsida. Det är styrkan med internetbokhandlare, de kan promota nya böcker och enkelt ta upp förhandsbeställningar. Boken släpps den 30 april. Men tanken som slår mig när jag läser mailet från dem är att det finns ingen valfrihet. Det är bara den inbundna boken för 169 kronor jag kan förhandsbeställa. Jag läste den första boken som pocket och ser framför mig att göra detsamma med den här. Men då får jag vänta. Och skulle jag föredra ljudboken så verkar den inte heller finnas tillgänglig ännu. Bara den gamla boken för 225 kronor (den vansinniga prissättningen av ljudböcker har jag berört tidigare) eller faktiskt för nedladdning som MP3 med priset 151 kr. Visst, jag förstår att man vill maximera och sälja så mycket som möjligt med god marginal. En bok som kostar 169 kr jämfört med pocketens 59 kr kostar trots allt bara 10 kr mer att trycka. Det innebär större vinst för förlag, författare och inte minst bokhandlare. Men som läsare blir jag bara otålig över att tvingas vänta på pocketutgåvan.

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Böcker

2008-04-22

SM-finalen som tv-tittare

För första gången på flera år fanns jag inte på plats i Globen när SM-finalen i innebandy spelades i lördags. Det passade inte riktigt in i planeringen den här gången. Såg bara halva herrmatchen på TV4 (dessutom mestadels utan ljud) men det blev som vanligt dramatiskt, spännande och jämnt. Håller med dem som tycker att avgörande på straffar inte är riktigt lika kul som evig sudden. Men å andra sidan kan även straffar gå till historien och användas i viktiga matcher - vem minns inte OS-finalen i Lillehammer 1994 med Foppas straffmål? Ingen behöver tivla på att innebandy är en bra tv-sport. Däremot håller jag numera med estetiskt lagda i min omgivning som tycker att svart och grått är en för trist färgskala på planen och sidorna. 310 000 tv-tittare såg årets SM-final. Hade TV4 gett den lika bra uppbackning i egna medier som handbollen hade siffran varit betydligt högre, det är jag övertygad om. Ändå, det är en fullt godkänd siffra en solig vårlördag. Och Globen var utsålt (14 369 åskådare) flera veckor i förväg och det sattes en del publikrekord under säsongen. Minns ännu hur man tvekade över att ta steget från Hovet (8 000 åskådare) till Globen för ett antal år sedan. Det visade sig helt rätt och numera har handbollen kopierat upplägget. Enda svårigheten är att tillgodose supportrarna för finallagen. Jag tycker att man redan nu borde lägga dam-matchen på fredagskvällen och herrmatchen på lördagen även om det skulle sänka publiksiffrorna för damerna. Det hade frigjort en del biljetter. Dessutom kanske man ska testa isbandyns system med att sälja optioner på finalbiljetter till supportrar. Den som håller på exempelvis Warberg betalar då 50 kr för rätten att köpa en finalbiljett - om hans/hennes lag går till final. Sedan reserveras det maximala antalet biljetter som de två final-lagens fans har reserverat och resten säljs som vanligt. Då kan ingen klaga om man inte får tag på en biljett. Dessutom ger det extra intäkter till arrangemanget. Tänk dig att sälja 10 000 optioner á 50 kr vid säsongsstart. Sedan lägger man dessa optioner som prispengar... Däremot har innebandyn fortfarande en bra bit kvar till acceptans från sportjournalisterna. Aftonbladet (som har sin redaktion ungefär 50 meter från Globen) hade tydligen den i särklass sämsta bevakningen denna gång. Det är tydligen mest gamla gubbar som jobbar där då - hur ska vi annars förklara det? Jag tror också att det är rätt att satsa på en enda final även om Warberg med sin publiksuccé nu gärna vill att man ska gå tillbaks och spela bäst av fem även i finalen. Vissa år hade det säkert blivit succé (tänk er Warberg-Helsingborg i bäst av fem matcher, det hade säkert lockat 15.000 åskådare över fem matcher och kanske ännu fler i framtiden med större arenor) men jag tycker ändå en final är att föredra. Vi är inte Elitserien i hockey. Just vid sådana här tidpunkter så lockar tanken på att återuppliva FCHnytt. Jag saknar den bevakning som fanns där, och jag vet att många andra också vill läsa betydligt mer än det 10-tal artiklar och notiser som exempelvis HD kan prestera en vanlig månad. Innebandymagasinet i all ära men de skriver inte heller mer om enskilda lag än så. Däremot sammantaget en mycket bra, bred bevakning av hela innebandy-Sverige. Jag ska bara lista ut hur jag ska finansiera en sådan satsning. Som småbarnspappa och egen företagare finns det inte möjlighet att lägga 50-60 timmar per månad på en hobby-blogg. Tyvärr. Då får man nog skrapa fram en månadslön på Triss först. FCH har i alla fall gjort klart med en proffsig tränare i Mikael Karlberg. Ska bli kul att se om han lyckas plocka ut mer av vissa spelare än vad som blev resultatet den gångna säsongen. Det är nog nyttigt med någon som kommer utifrån och kan se på saker med helt nya ögon. Det finns ett växande innebandyintresse i stan, det märktes inte minst när skolorna körde sitt eget skol-OS för några veckor sedan. 1500 elever deltog i innebandy-turneringen, överlägset störst av idrotterna som var med där... Om några år kanske även de äldre sportjournalisterna upptäcker vad som hänt.

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Media, Sport&pengar, Helsingborgsregionen, Sport

2008-04-17

E-böcker på mobilen - som ljud och text?

Wall Street Journal skriver om att läsa böcker på mobiltelefonen (Blackberry så det är modell större). Vi vet redan att japanerna gör det - frågan är om inte även vi här hemma snart börjar läsa - och lyssna till - böcker på våra mobiltelefoner? När man tänker efter är det ju genialiskt. Man har alltid mobilen med sig. Internetuppkoppling kostar oftast bara per nedladdad Mb och böcker kräver inte så mycket datamängder i det avseendet, jämför med mobil-tv... Ljudböcker, ja. Tänker fortfarande på vad en man som jobbar i branschen (sälja film, musik och böcker på nätet) sa om ljudböckerna. "Genombrottet dröjer tills det kostar som en pocketbok". Och ska vi vara helt ärliga - är det verkligen rimligt att en ljudbok ska kosta lika mycket som en tryckt bok? Framför allt om man gör den tillgänglig i MP3-format, kanske till och med för nedladdning. Kanske är det här mobilen kommer in i bilden. Det är en apparat där du kan använda båda formaten. Du laddar hem en bok från exempelvis CDON och får både text och ljud i ett paket. Sedan kan du välja mellan att läsa eller lyssna till boken i mobilen. Programvaran håller koll på var du befinner dig och beroende på situation så läser eller lyssnar du. Svenska Storytel (tidigare Bok-i-lur) erbjuder ljudböcker som man lyssnar på via mobilen utan nedladdning. Tyvärr har de inte lyckats få förlagen att fatta ännu och priserna ligger på 150 kronor. (Efter en koll på deras hemsida framgår det att man betalar via mobilen och då drar jag slutsatsen att teleoperatörerna förmodligen tar 30-40% av den summan och så ska ju staten ha sitt.) Men faktum kvarstår - det är lite för dyrt fortfarande. Hade det kostar en 50-lapp hade folk vågat chansa och testa fler titlar. Dessutom har du "bara" tillgång till boken i sex månader. Men Storytel har också flera tjänster där du betalar en månadskostnad, för 169 kr/månad ("7 kr/dag") får du tillgång till alla böcker i deras sortiment och kan lyssna obegränsat. Då talar vi intressant tjänst även om sortimentet än så länge är begränsat till några hundra titlar (200?). Fotnot: Jag har själv inte testat att läsa en bok på mobiltelefonen och använder den ytterst sällan för att surfa, däremot läser jag mail på resande fot.

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Media, Skrivande, Böcker, Internet

2008-04-15

Annonsfiasko på HD.se

Idag har HD.se sålt sin själ på webben. Nåja, kanske inte riktigt. Däremot har de gjort en dundertabbe rent tekniskt och tyvärr är det inte första gången. Om man som jag prenumererar på nyheter via RSS får man rubrik och ingress i RSS-läsaren och klickar sedan direkt in på de artiklar som är läsvärda. Idag fungerar inte det eftersom alla anrop till alla HD-sidor omdirigeras till en annons som fyller hela skärmen. Och när annonsen visats under ett antal sekunder så dirigeras du vidare till HD:s startsida - oavsett vilken adress du skulle besöka. Det hade väl varit okej om det skett första gången men som nu, varje j-vla gång du går in på sajten. Det är respektlöst mot läsarna och strategiskt huvudlöst. Det är nämligen inte bara vi med RSS-läsare som drabbas. Det drabbar också alla som: hittar en artikel vid en Google-sökning hittar en artikel via länk från en blogg (som t ex denna) får tips om en artikel från en kompis i ett mail Om de vill läsa den artikel de letade efter gäller det att ha länken och klistra in den i adressrutan på webbläsaren när du kommit till förstasidan. Annars är du rätt körd. Ska bli intressant att se om HD fixar idiotin under dagen eller ej. Uppdaterat: Efter en kontakt lovar HD att kolla på problemet. Tydligen ska annonsen bara visas en gång per webbläsare dock, vilket inte heller fungerade riktigt. När jag besökt ett 10-tal länkar från RSS:en så har annonsen äntligen försvunnit....

Av Sölve Dahlgren :: 1 Kommentarer :: :: Media, Marknadsföring, Internet

2008-04-11

Medielandskapet 16 år senare

Har skrivit ett långt blogginlägg som påpekar att Ängeholm inte är en håla ute på landet som många journalister ute i Sverige tror. Försöker smälta intrycken från gårdagens kvalseriefest, den magiska kvällen och jämför med 1992 då jag också stod på ståplatsläktaren och skrek och jublade tillsammans med tusentals andra. Jag försöker jämföra. Då var jag ung och ganska ny på NST-sporten och fick uppleva något av det största som hänt i tidningens historia rent sportsligt. Nu är jag inne på mitt 18:e år i mediebranschen och ser mig fortfarande som journalist till stora delar. Mycket har förändrats under de här åren: Visst fanns det folk som fotograferade på läktaren 1992. Men igår fanns det tusentals mobilkameror som förevigade i både foto, rörlig bild och ljud. Via sms och mobilsamtal förmedlades intrycken snabbt till vänner och bekanta, fester organiserades. Är det någon som minns mobiltelefonerna 1992? Internet var ett okänt begrepp på den tiden. Igår följde en del matchen via webben och idag kan man snabbt läsa vad tidningar runtom i Sverige skriver om matchen, se webb-tv med matchbilder. Ja, det kunde man redan några timmar efter matchens slut. Lägg till det alla bloggar, YouTube-filmer och andra bidrag från supporters... TV-bevakningen är så mycket mer omfattande idag. Hela säsongen har vi kunnat se allsvensk hockey på TV4sport och Kvalserien har bjudit än mer sändningar. Går vi tillbaks till 1992 och öppnar NST från lördagen den 4 april 1992 (dagen efter segern mot Leksand) så innehåller TV-programmet visserligen TV3 och TV4, Eurosport och ett tiotal utländska kanaler (för dem som hade satellit). Filmnet (idag Canal+) och TV1000 (Viasats filmkanal) hade en kanal vardera. NST hade den 5 april 1992 inte mindre än sju (7) helsidor om Rögle. Plus större delen av förstasidan. Eftersom det inte var tabloid på den tiden motsvarar det 15 helsidor i dagens format. HD den 11 april 2008 har "bara" sex sidor Rögle + förstasidan + två sidor lokalt. En annan skillnad - värd att notera: 1992 fanns det inga färska färgbilder i tidningen eftersom det tog längre tid att framställa dessa... Det går helt enkelt inte att säga om det var bättre då eller nu. Helt klart är att det var annorlunda. Hur kommer det att se ut om 16 år?

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Media, Sport&pengar, Helsingborgsregionen, Sport

2008-04-11

Rögle är tillbaka - dags att krossa myten

Äntligen är Rögle tillbaks i Elitserien. Precis som den där dagen för 16 år sedan hamnade jag på ståplatsläktaren och fick uppleva en magisk kväll då idrotten är som bäst. Den obeskrivliga glädje som 4600 personer (och säkert några till) delade när slutsignalen ljöd går knappt att beskriva. Läser tidningarna idag, dagen efter. Hyllningar såklart. Pressen älskar storyn om det lilla laget i den lilla byn som mot alla odds skrapar ihop ett lag utan pengar och knäpper de stora jättarna på näsan. Man jämför Rögle med Ljungskile. Krönikörer i både HD och xTra undrar är inne på glesbygsspåret, klichén; "Den nya hallen blir klar, men finns det ett lagbygge värt namnet mär Linköping, HV, Frölunda, Färjestad och de andra elefanterna kommer för att trampa ner de skånska bönderna i skiten?" (xTra) eller "Är Ängelholm stort och starkt nog att härbärgera ett elitserielag?" (HD) Det finns ett problem med den bilden. Det är nämligen en myt. Den enkla bilden är förstås att säga att i Ängelholms kommun bor det 38.000 människor och säga att "oj, det är ju fantastiskt att de kan ha ett elitserielag i hockey" och "hur ska de kunna konkurrera med alla stora städer där de andra Elitserielagen hör hemma?". Men om man lyfter blicken så inser man förstås att det är en myt orsakad av bristande demografiska kunskaper om Sverige. Okej, först kommunstorleken. Den enkla jämförelsen. Här har jag plockat bort storstäderna Göteborg (Frölunda) och Stockholm (Djurgården) eftersom de står i en klass för sig. 3. Linköping (Linköping) 138 000 4. HV71 (Jönköping) 122 000 5. Brynäs (Gävle) 92 000 6. Färjestad (Karlstad) 83 000 7. Södertälje (Södertälje) 82 000 8. Luleå (Luleå) 73 000 9. Skellefteå (Skellefteå) 72 000 10. Modo (Örnsköldsvik) 55 000 11. Rögle (Ängelholm) 38 000 12. Timrå (Timrå) 18 000 (Källa: SCB Kommunfakta 2007) Jaha, kanske är detta den klassiska bilden? Men, invänder någon. Timrå ligger ju så nära Sundsvall att det nästan måste räknas in? Okej, det är rätt. Sundsvalls kommun har 94 000 invånare och ligger ju mindre än två mil bort. Visst. Men då börjar vi tala om befolkningsunderlag i närområdet vilket är viktigt. Sundsvalls och Timrå kommun har alltså 112 000 invånare - på en yta av 3997 km2 (kvadratkilometer). Men då får vi väl vara rättvisa och börja titta just på ytan och i princip upptagningsområdet för lagen. Även andra orter har ju större kommuner inom hyfsat avstånd. Som Linköping (Norrköping 125 000 fyra mil bort). Andra orter? Nja, HV71 i Jönköping må räkna in grannkommunerna men mycket folk bor bort det inte där per kvadratkilometer. Tittar du på Karlstad, Gävle, Ö-vik, Skellefteå och Luleå så är det glesbygd när man kommer en bit utanför stan. Södertälje är förstås nära Stockholm och storstan - men där åker man å andra sidan kanske hellre till Hovet och Globen? Men Ängelholm och Rögle då? Man glömmer lätt att Ängelholm det ingår i Helsingborgsregionen som i sin tur består av 10 kommuner i Nordvästskåne. Här bor det över 300 000 människor som inte har längre än fem mil till ishallen i Ängelholm. Då får vi plötsligt en annan bild. Jag plockar denna gång bort Södertälje som är svårt att placera in pga närheten till huvudstaden (det är fyra mil mellan Södertälje och Stockholms central). 4. Rögle (Helsingborgsregionen) 309 000 5. Linköping (Linköping/Norrköping) 263 000 6. HV71 (Jönköping) 122 000 7. Timrå (Timrå + Sundsvall) 112 000 8. Brynäs (Gävle) 92 000 9. Färjestad (Karlstad) 83 000 10. Luleå (Luleå) 73 000 11. Skellefteå (Skellefteå) 72 000 12. Modo (Örnsköldsvik) 55 000 Så kom inte och säg att det inte finns publikunderlag för Elithockey i Ängelholm. Det gäller bara att lyfta ögonen över kommungränsen. Underlag för befolkningsanalysen hittar du i ett kalkylark på webben. Titta också gärna på kommunkartan som visualiserar storleken på kommunerna (pdf). Rögle har gjort en fantastisk bedrift och än en gång visat att ishockey är en lagsport som går ut på att skapa bästa möjliga lag. Malmö och Leksand som nu misslyckades trots lönebudgetar som är 3-4 ggr så stora som Rögles har missat denna detalj. Malmö borde ha lärt sig läxan när man åkte ur Elitserien. Det gjorde man just för att man glömde bort lagbygget, man glömde att det krävs lagspelare som gör sitt jobb utan att gnälla när man hamnar på bänken. Stjärnor i all ära, men det är svårt att bygga ett framgångsrikt lag av bara stjärnor. Fråga bara de fotbollstränare i Spanien, Italien och England som gått bet. Utmaningen blir nu att förstärka laget med spets utan att LAGET går förlorat. Även om Rögle besegrat båda elitserielagen Brynäs och Mora på hemmaplan i Kvalserien blir det tuffare att göra det under en lång säsong över 55 grundserieomgångar. Men som sagt, låt oss en gång för alla krossa myten om att att Rögle är ett glesbygdslag. Det är svårt att leva upp till när man är en del av den fjärde storstadsregionen. Däremot kvarstår utmaningen att omsätta detta i pengar. Rögles omsättning är 25 miljoner. Brynäs, Frölunda, Linköping, HV71, Färjestad och Modo omsätter alla över 100 miljoner. Södertälje var lågbudgetlaget med en omsättning strax under 60 miljoner. (Siffrorna plockade ur HD:s artikel och avser förra säsongen - verkar som om denna artikel bara finns i pappers-HD än så länge). Den nya hallen som nu börjar byggas på resterna av den gamla är ett viktigt steg. Samtidigt som man måste behålla det unika - årets Röglelag är byggt på handplockade talanger och rollspelare. Det krävs inte 100 miljoner för att göra det, däremot rätt kompetens hos sportchef, scouter och tränare. Fotnot: Ljungskile har 3500 invånare, ligger i Uddevalla kommun med 50 000 invånare fördelade på 654 km2. Mer härlig Rögle-läsning: Rooth: Ni är värda ett bragdguld HD:s webb-tv HD webb-tv sammandrag

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Media, Sport&pengar, Helsingborgsregionen, Sport

2008-04-08

Fördel Brynäs och Malmö

Kvalserie-rysaren går vidare. Rögle har i alla fall skickat ner ett miljonbygge - Leksand som får ytterligare en säsong i Allsvenskan. Nu avgörs allt i sista omgången. Fyra lag på samma poäng. Tyvärr för Rögle så möter både Brynäs och Malmö (som ligger före Rögle på bättre målskillnad) de lag som redan är avsågade och inte har något att spela för; Leksand och Västerås. Å andra sidan, skulle Rögle få hål på Mora så kan det ju rulla iväg även där. En kokande ishall väntar på torsdag kväll. En chans att få återuppleva känslan av då Rögle senast gick upp i Elitserien... Så här är läget inför sista omgången: 1 Brynäs 33-23 (+10) 16 p 2 Malmö 31-25 (+6) 16 p 3 Rögle 36-32 (+4) 16 p 4 Mora 24-23 (+1) 16 p Just det, hur är det man beräknar tabellen egentligen? Rögle har ju slagit Malmö men ligger ändå efter i tabellen. Så här står det på hockeyförbundets hemsida: Ordningsföljd mellan lagen efter avslutat seriespel avgörs serien med antalet vunna poäng. Vid lika poängställning mellan två eller flera lag avgör: A/ Målskillnad, d.v.s. skillnaden mellan antalet gjorda och insläppta mål. B/ Är målskillnaden lika stor, placeras det lag före som har gjort flest mål. C/ Har lagen gjort lika många mål, är lagens totala inbördes resultat avgörande. D/ Kan ordningsföljden ändå inte fastställas och om placeringen har betydelse för serieseger, upp- eller nedflyttning eller kvalificering till SM, spelas skiljematch på en av Svenska Ishockeyförbundet fastställd arena. Med andra ord, inte så illa utgångsläge ifall Rögle kan hämta in de där två målen på Malmö. Vem vågar tippa resultaten i sista omgången? Västerås - Brynäs Leksand - Malmö Rögle - Mora Tror inte att match 4 i SM-kvartsfinalserien mellan AIK och Caperio Täby får mycket utrumme i tidningarna på fredag. Trots att den avgörs i Stockholm på drakarnas hemmaplan...

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Sport

2008-04-03

Tecken på rätt eller fel?

Skrev ju om hur framtiden borde se tuff ut för leverantörer av CMS, som exempelvis Episerver. Vet inte om jag ska se de här två nyheterna som tecken på att jag har rätt eller fel: Svenska Polypoly som levererar CMS:er till stora svenska tidningar som Expressen, DN m fl har nu sålts till amerikanska Atex för 140 miljoner, rapporterar IDG. Och nu kommer nyheten att Episerver köper upp bolaget Netstar som är fokuserat på att bygga communitys. Det är ett sätt att bredda sin produkt såklart, alltfler företag vill bygga närmare relationer till kunderna inte minst de som säljer konsumentprodukter. En bra affär ur det perspektivet. Men samtidigt, just på communitysidan är utbudet av bra Open Source-produkter än större än på  CMS-sidan. Med andra ord - frågan är hur bra affär det är. Varför ska man satsa på Netstars produkter när det finns plattformar som Joomla, DotNetnuke med flera där det vimlar av bra moduler för att bygga en komplett social webbplats?

Av Administrator Account :: 0 Kommentarer ::

2008-04-03

Fri entré - en riktig kalkyl

Idag hade HD storyn om fri entré på elitidrott i Helsingborg, inklusive krönika av Marjan Svab. Tre elitklubbar som alla håller till på Idrottens Hus har vid olika tillfällen under säsongen testat att låta sponsorer bjuda på entrén. (Ärligt talat är HHC pionjärerna på detta) Några exakta siffror på hur mycket sponsorerna betalat per åskådare eller match för detta finns inte. HD:s artikel innehåller försiktigt positiva uttalanden från ansvariga i klubbarna. Verkligheten är såklart inte lika glasklar och min första reaktion var - det går inte att få ihop ekonomin på detta. Vad händer med betalningsviljan hos publiken? Hur löser man logistiken om det blir fullsatt? Men så satte jag mig ner för att skriva ett mail och det förvandlades till en bloggpost men en verklig kalkyl på caset. Basketlaget Öresundskraft bjöd på fri entré till sin första kvartsfinalmatch, det gjorde att de för första gången på många år hade över 2000 åskådare. Succé och bra stämning enligt rapporterna. Skillnaden är dock markant mot FCH som förra säsongen hade över 2000 åskådare på båda hemmamatcherna mot Warberg i kvartsfinalserien. Betalande åskådare. Varje hemmamatch i slutspelet är värd 100 000 kronor för FCH. Det är de förmodligen inte för Öresundskraft som hade ett snitt i grundserien på 607 åskådare... Okej, men tänk om man skulle våga då. Anta att: Ett antal företag går in i en pool och betalar 1 kr för varje åskådare - under hela säsongen, för samtliga tre lag. Alla publiksiffror kontrollräknas av godkänd revisor för att det inte ska finnas luft (det har blivit mindre sådant de senaste åren i takt med färre fribiljetter) utan vara verkliga siffror Varje månad får publiksponsorerna en faktura där varje match redovisas, maxkostnaden blir då drygt 2500 kr, oftast kanske hälften? Totala publiksiffror den gångna säsongen (exkl slutspel); FCH 14.146 (11 matcher), OV 9.776 (13 matcher) och ÖK 10.015 (16 matcher?). Fri entré hade kanske dubblat siffrorna och varje publiksponsor hade då fått lägga upp 60-70.000 kr för en säsong. Hur många krävs då? Tja, snittintäkten per åskådare över hela säsongen ligger kanske på 30-40 kr max (medlemmar går in gratis hos alla klubbar samt ett antal sponsorer och biljetter som betalas av andra och inte syns i publikintäkterna). Alltså krävs 30-40 företag som är beredda att betala mellan 40 och 100 Tkr per år för att bjuda helsingborgarna på fri entré. Totalt 1,2-4,0 miljoner, inga gigantiska summor för tre klubbar. När nu dessutom OV åkte ner i ettan så blir det kanske bara med två klubbar. Utmaningar: Ska man tillämpa först till kvarn på hela arenan, dvs kö? Ska man ha förköp som komplement så att de som vill säkra plats till en attraktiv match kan göra det - mot en mindre avgift, t ex 20-30 kr/biljett? Alternativt att sponsorer i publikpoolen kan plocka ut ett antal biljetter med platsgaranti... Ska man ha kvar säsongskort för dem som vill säkra en egen stol? Vilket värde får sponsorernas årskort om det är fri entré till varje match? Tillför publiksponsorerna nya pengar eller försvinner det pengar från övrig sponsring? (Det här är den största risken) Ska slutspelet innefattas av systemet eller lämnas utanför? När åskådarna betalar entré går det succesivt att höja intäkten per åskådare - skulle det vara lika lätt med Publiksponsorer? Men kanske det är värt att titta vidare på. Det skulle stimulera klubbarna att locka dit fler åskådare, för de egna medlemmarna skulle det närmast bli obligatorisk närvaro eftersom det ger intäkter till föreningen. Dessutom skulle motvikten mot "nästan-lyx-sporterna" fotboll och hockey bli tydligare. Både Rögle och HIF har höjt sina biljettpriser för varje år och trots rekordmånga årskort sålda så vet jag flera som efter många år nu slutat köpa årskort på HIF för att det blivit för dyrt. Det är inte alla familjer som har råd att lägga 10-20.000 kr/säsong för att se allsvensk fotboll på sittplats. Där är fortfarande basket och innebandy folkets idrotter, det ska inte kosta mer att se en innebandymatch än att gå på bio! Det är faktiskt inte en så tokig idé som jag tyckte i morse. Kanske skulle till och med ett par riktigt stora företag kunna klippa hela summan och fördela mellan sig. Jag tror också att man måste göra det över längre tid, avtal på minst tre år för att skapa trygghet. Det hade varit ett spännande, unikt experiment måste jag erkänna. Enda risken är om man en dag tvingas börja ta betalt igen. Exempelvis då man ska flytta in i en svindyr, nybyggd evenemangsarena med plats för +6000 åskådare...

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Media, Sport&pengar, Helsingborgsregionen, Sport

2008-04-02

Ett bra exempel på länkbete

Skrev för en tid sedan om länkbete i papperstidningar. Ett klockrent exempel dök upp idag där svenska FourFourTwo (tidigare Fotbollsguiden som ges ut av gänget bakom Innebandymagazinet) haft strategin att ranka krönikörer på svenska dagstidningar i varje nummer och sedan utse en årlig segrare. Det lär resultera i ett antal notiser, som exempelvis denna på HD som finns både på webben och i papperstidningen idag med anledning av att HD-krönikören Marjan Svab toppar FFT:s första ranking. Smart - det fungerar!

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Media, Sport&pengar

2008-04-02

Tuffa tider stundar för instängda system som Epi-server

CMS (Content Management Systems) är verktyget för de flesta företags webbplatser om man inte bedriver e-handel. Under många år har det främst varit större företag som funnit det värt att investera i dessa ofta komplexa och dyra system. Svenska EPI-server är ett av de bolag som fått många kunder och sålt dyra licenser tillsammans med oändligt fler konsulttimmar (ofta andra IT-bolag). Ett annat är Roxen CMS. Frågan är dock hur länge till dessa företag kommer att kunna ta ut dessa avgifter för enbart licenser? Enligt en undersökning av North Bridge Venture Partners kring Open Source-plattformar för webben är just content management en av de branscher som riskerar att vändas upp och ner de närmsta fem åren. Information Week är inne på samma spår i sin kommentar (Will Content Management be most affected by Open Source?) och nämner tre stora Open Source-plattformar; Joomla, DotNetNuke, och Drupal. Jag är helt övertygad om att det bara är en tidsfråga innan företagen vägrar låsa in sig i en liten lösning byggd av ett enskilt företag med ett par hundra installationer. De tre ovan har nämligen alla mer än 100 000 installerade lösningar varav åtminstone ett par tusen är affärskritiska företagstillämpningar. Framtiden ligger istället i konsultsidan. Även om plattformen är gratis och så även ett stort antal specialmoduler finns det behov av experter på att installera och skräddarsy vissa delar av webbplatsen. Om man har en standardplattform som grund kan man lägga krutet på att specialbygga mindre moduler för att lösa specifika uppgifter. Det lär säkerligen också leda till en ökad konkurrens. Även om det finns många som kan göra installationer på Epi-server så lär det finnas betydligt fler som behärskar Open Source-varianterna. Varför? Tja, om du är student så sitter du sällan och leker med programvara där licenserna kostar sexsiffriga belopp när du kan ladda ner likvärdiga produkter helt lagligt och installera på din webbserver gratis. Frågan är då: vilken framtid har de befintliga CMS-bolagen? Tja, kanske några av dem släpper sin plattform fri som Open Source. Några kommer utan tvekan att gå under. Andra kommer att använda sina erfarenheter från egna CMS:er och tillämpa dessa som leverantörer av skräddarsydda Open Source-lösningar. Framför allt mindre företag lär välja denna väg. Jag överraskas fortfarande av att det finns små firmor med 1-10 anställda som upprätthåller egna plattformar för webbpublicering. Vem vill låsa in sig i en plattform som bara en handfull människor behärskar? När det gäller e-handel tror jag fortfarande att det är en lite annan femma. Det är mer komplexa lösningar och det krävs helt andra integreringar mot tredje part (betalningar, logistik, bokföring mm) som gör att tröskeln för Open Source-plattformar är större där. Därmed inte sagt att utvecklingen går mot att även OS-lösningar vinner mark där. DotNetNuke exempelvis har flera webbshopar och det kommer säkert att slå ut en del egenutvecklade lösningar längre ner på skalan (de som idag säljs för under 50.000 kr). Transparens: Jag använder själv DotNetNuke för egna webbplatser.

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Media, Företagswebb, Internet

2008-04-01

100 bästa sätten att göra denna dag minnesvärd

Idag är det 1 april. Glöm inte det. Här är en lista på de 100 bästa aprilskämten i historien... Nr 3 på listan är Sveriges Televisions skämt från 1962 då tittarna uppmanades att trä en nylonstrumpa över tv:n för att få en svartvit tv att visa färger... Tydligen gick tusentals tittare på detta. Sändningar i färg kom till Sverige först 1970...

Av Sölve Dahlgren :: 0 Kommentarer :: :: Marknadsföring, Samhälle