Gråzon

Gamla nyheter blir som nya

Thu, 23 Aug 2007 15:11:35 GMT

Lite förvånad upptäckte jag att E24 hade plockat upp en flera veckor (i mina ögon) gamla nyheten om den 75-åriga Sigbritt som har världens snabbaste internet-förbindelse.
Sedan såg jag att även Dagens Industri skriver om henne och citerar samma källa - Ny Teknik som hade en artikel om henne den 11 juli, alltså för mer än en månad sedan.
Dagen innan kom dock den ursprungliga artikeln i Nya Wermlandstidningen. Även IDG skrev om det samma dag.
Det uppmärksammades även i HD (som har samarbeten med NWT) den 13 juli.
Därmed spred sig nyheten även långt utanför landets gränser. AP skickade den vidare och det blev till texter i New York Times och Washington Post. Vilket fick NWT att göra en uppföljning på artikeln den 24 juli...

Nyheter förmedlas blixtsnabbt idag. Men ändå kan gamla nyheter bli som nya - hur kommer det sig?

Fast det här var långt ifrån ett rekord. För tio dagar sedan spreds världen runt storyn om hur en man i Malaysia fått en rekorddyr mobilräkning (218 miljarder dollar) efter sin död. Sonen fick en chock.
Den publicerades ursprungligen av MSNBC - den 10 april 2006.
Det började någonstans (eventuell engelska The Register som dessutom citerade den mer än ett år gamla källan!) och sedan gick storyn som en löpeld. Svenska IDG skrev om den 15 augusti och följdes av bland andra ekonominyheterna.

Å andra sidan är det ingen ny teknik att återpublicera gamla nyheter. På den tiden jag jobbade som lokalreporter hände det ofta att konkurrenten struntade i att skriva om en nyhet dagen efter att vi haft den. Istället sparades den några veckor och kablades sedan ut som en mindre scoop. Det funkade ju för de läsare som inte hade läst vår text, istället fick vi frågor om varför vi inte skrev om det - trots att vi redan hade gjort det.

Skillnaden är att idag finns internet och vem som helst kan med några knapptryckningar leta upp källan - och skaka på huvudet när de upptäcker att det är en gammal nyhet... (Kolla i forumet på E24 exempelvis)

Nätet blir viktigaste kanalen

Thu, 23 Aug 2007 06:54:36 GMT

Det går knappt en dag utan att vi får nya bevis för trendskiftet från papper till internet. Martin Jönsson på SvD skriver under rubriken "Nätet snart huvudkanalen för alla medier" om hur andelen svenskar som är ute på nätet en genomsnittlig dag ökat från 47 till 62 procent de två senaste åren, samtidigt ökade tiden som svenskarna lade på internet från 32 till 53 minuter per dag. Detta är förstås ett genomsnitt.

Kvällstidningarna är de första att drabbas eftersom de inte har någon låsning av sina läsare. Deras läsare tar varje dag ett beslut om de ska köpa eller inte köpa tidningen. Allt fler tar beslutet att inte göra det, trots att de kan köpa bilagor, böcker eller filmer till reapris med i stort sett varje utgåva.
Dagstidningarnas revolution sker mer i det tysta. De har fortfarande en stor andel trogna köpare, framför allt i segmentet 55+, som snällt förnyar varje år. Men andelen som inte förnyar per automatik till ständigt höjda prenumerationspriser ökar. För dem finns nu en stadigt växande rabatt med 3-6 månader med 50% rabatt eller mer. Fler och fler läsare har tidningen bara till rabatterat pris under perioder av året och därmed blir det svårare att hålla intäkterna uppe.

Men dagspressen borde vara oroad med tanke på vad denna artikel i The Telegraph rapporterar. Surfare över 65 år (som på engelska fått smeknamnet 'Silver Surfers') tillbringar hela 42 timmar i veckan online - fyra timmar mer än de mest aktiva användarna i åldern 18-24 år. (Länken via 901am)
Självklart finns det fortfarande en stor andel äldre som aldrig använder nätet, men de som gör det gör det mycket och de lockar allt fler av sina vänner att göra detsamma.

Lär av bloggarna, SR

Wed, 22 Aug 2007 14:22:50 GMT

Mer än en gång inser man att medierna kan lära en hel del av sina kusiner bloggarna. Alltför ofta hackar de mer på att bloggarna inte skapar några egna nyheter utan bara kommenterar och rentav snor från traditionella medier.

Men en sak som bloggare rent generellt är mycket duktigare på än dagspress och övriga är att ge credit till sina källor. Framför allt att länka till originalkällan så att man själv kan se om den (oftast) förkortade versionen ger en rättvis bild.

Läste själv en notis i min lokala dagstidning HD som var en rewrite från New York Times. En snabb sökning på Google gjorde att jag hittade originalartikeln (mycket tack vare att reportern på HD hade skrivit ut originalartikelns engelska rubrik) på webben och kunde läsa hela istället för bara några rader.

Nu läser jag i Resume hur Sveriges Radio snott texter från TheLocal.se till sin engelska webbplats och dessutom vägrar gottgöra det. Pinsamt.

Nej, traditionella medier skulle vinna mycket på att vara lite mer generösa med sina källhänvisningar. Det är ju trots allt en service till läsarna. Enda anledningen till att man inte vill länka till sina källor måste ju vara att man är rädd att läsarna framöver ska gå direkt till källan. I så fall kanske det är ett tecken på att man har för få källor eller för lite eget material?

Dell har problem

Wed, 22 Aug 2007 12:53:19 GMT

För två veckor sedan skrev jag om Dells problem med sin e-handelsplats när det gäller Windows Vista kontra XP som valt operativsystem. Någon dag senare lyckades jag faktiskt konfigurera en dator med Vista. Då hade de bara vissa datorer där det gick att välja Vista, inte förklarat på något sätt ifall det hängde ihop med hastigheten eller ej.

Jag påpekade det i deras enkät och uppmanade dem att fixa till det. Men det har man ännu inte gjort.

Däremot - om man går in på den internationella Dell-sidan istället för den svenska, då finns det knappar med "Konfigurera med Windows Vista". Förklara det den som kan.

Jämför de här två skärmdumparna.

Det är till och med bättre processor vald på den svenska - ändå kan man inte välja Vista i konfigurationen...

Det som irriterar mig mest är dock att det ska vara så krångligt att berätta för Dell om felet. Efter tre klick hamnar man i återvändsgränden - ett telefonnummer. Vem orkar ringa för att informera om fel på en webb- eller e-handelsplats med risk för att hamna i en telefonkö eller ändlös rad av vidarekoppling mellan olika personer?

Ibland saknar man de gamla "Kontakta webbmaster" som fanns på företagens tidigare hemsidor.

Ett annat företag med problem är Telenor. De tar emot frågor via formulär på hemsidan men läser dem uppenbarligen inte så ofta (man får ett auto-svar "Med detta meddelande vill vi informera om att vi tagit emot ditt ärende och kommer att återkomma till dig så fort som möjligt."). Efter att ha väntat fyra arbetsdagar (och en hel helg) på ett riktigt svar så nyttjar jag istället deras chatt (som för övrigt fler företag borde implementera, se leverantörens hemsida här) och får problemet löst på 7-8 minuter.

Jag förväntar mig inte att företag hanterar e-postärenden på en timme, men inom 24 timmar är fullt rimligt. Det känns som en oändlig marknad för ärendehanterings- och kundtjänstlösningar till alla större företag.

Själv funderar jag mest på om jag nu tvingas välja en annan leverantör än Dell...

Lika som bär

Mon, 20 Aug 2007 13:44:41 GMT

Att det är lätt att kopiera hemsidor på webben är välkänt, i alla fall när det gäller det visuella. Av en ren slump när jag kollade runt efter bästa pris på Sony Ericsson P1i så halkade jag in på två olika kända varuhuskedjors e-handelsplatser - Elgiganten och PC City.

Det visade sig att deras två e-handelsplatser är nästan identiska, om man bortser från färger och logotyper. Jag började fundera på om det är samma ägare och mycket riktigt, en sökning på Google bekräftar detta.

Även prislistan är till stora delar identisk. Webben gör det enklare att skapa flera kanaler - även om nu dessa två gör det även i fysisk form. Räkna med fler nischade e-handelsplatser som drivs av större aktörer i framtiden.

På webben finns ingen slutlig version

Mon, 20 Aug 2007 07:01:38 GMT

Internet har inneburit att journalistiken fått alltmer gemensamt med mjukvaru-utveckling. På gott och ont.
Scott Karp skriver på Publishing 2.0 om att "journalistik nu är en pågående dynamisk process och inte en statisk produkt".

Han tar framför allt upp det faktum att journalister nu får respons på ett helt annat sätt än tidigare. Och att det går att rätta de fel som läsarna påpekar - direkt i "original-texten".
Många journalister, framför allt äldre, har uttryckt oro för vad läsarnas kommentarer innebär. De anser att det måste finnas professionella yrkesmän/kvinnor som sorterar och filtrerar insändare och läsarreaktioner innan de når ut till alla andra läsare.
Visst, en snabb koll på kommentarer till artiklar på exempelvis SvD visar att det finns många märkliga åsikter där ute. Men blir det bättre av att vi stänger dem ute?
Då är det bättre att som vissa forum börja kvalitetssäkra och rangordna kommentarer. De läsare som bidrar med kvalitativ feedback som respekteras av andra läsare får högre betyg och kommer därmed högre upp.
De journalister som är uppmärksamma kan dessutom hitta nya vinklar - och frågor som kan besvaras - i läsarnas kommentarer. Men det kräver också respekt för sina läsare.

Min egen fundering denna morgon är om nästa steg kanske blir en än mer ökad transparens hos media på webben. Likt wikipedia kanske man ska kunna se tidigare versioner av en text för att veta vilka fakta- och stavfel som har korrigerats sedan första publiceringen.
Bland utvecklare av Open Source-programvara är det vanligt att man hela tiden loggar vilka nya funktioner och buggfixar som en ny version av ett program innehåller.
Kanske skulle vi applicera även detta på journalistiken. En snabb nyhetsflash släpps som "Trafikolycka på E6 - 1.0 beta" för att sedan kompletteras efterhand.
Men det strider förstås mot den praxis som många tidningar idag använder där man istället hackar sönder en nyhet i så många klickbara småartiklar som möjligt för att maximera antalet sidvisningar, exempelvis Aftonbladet.se.

Vem vill jobba på en papperstidning?

Wed, 15 Aug 2007 09:06:55 GMT

Ursprunglig publicering 2007-08-14 kl 09:50:59

Efter mitt inlägg igår om dagspressens framtid så kom Erik Hörnfeldts krönika i Journalisten (läs här på webben) väldigt passande. Han noterar också hur mediekoncernerna i Sverige nästan alltid placerar webben i separat bolag (så även Helsingborgs Dagblad) för att göra det enklare att skära ner på papperstidningen när det blir dags och ändå kunna välja vilka man vill anställa/ha kvar på webben.

Vinnarna blir de reportrar som anammat webben och brinner för detta format. Förlorarna blir teknikvägrarna som fortfarande ser ner på bloggar och i vissa fall till och med den egna tidningens webbplats.

Frågan är vilken tidning som blir först med att lägga ner den tryckta dagstidningen - och när det sker. Kanske ersätts den av nischade magasin, precis som kvällspressens bilagor redan konkurrerar med vecko- och månadstidningar. Nästan alla dagspressföretag skulle kunna producera liknande bilagor som i framtiden blir fristående magasin, med mer lokal prägel.

Då blir plötsligt fackpressen ett jagat byte. Lokala mediehus ger redan idag ut böcker, något som lätt skulle kunna öka i en värld med print-on-demand. Många förfogar över begåvade skribenter som idag "slösas bort" då de inte kommer till sin rätt i 2500-tecken-långa-tabloid-texter. Helt klart är att man måste få ut mer av reportrarna än idag. De tidningar som produceras idag kan utan tvekan produceras med mycket mindre personalstyrka, oavsett vad SJF och de själva hävdar. Kvalitetssänkningen skulle sannolikt inte synas så tydligt som man först tror.

Det är en spännande tid då en mängd branscher plötsligt slåss mot varandra; tidningar, böcker, tidskrifter och tv. Alla har de delar av den kompetens som behövs på webben och i de andra plattformar som kan nyttjas för att förmedla innehåll till läsare/tittare.

Men mest spännande är att det inte bara är de gamla drakarna som slåss om nya kungadömen. Teknikens prisfall gör det möjligt även för enskilda medarbetare att hoppa av och starta egna webbplatser. Ett par duktiga säljare och journalister som lämnar en lokal/regional tidning skulle på några veckor kunna producera ett konkurrenskraftigt alternativ, i alla fall om de har några miljoner i riskkapital i ryggen.

Tryckt media är inte död - men de stora upplagorna är det snart.

Okunnigt om webbreklam

Wed, 15 Aug 2007 09:03:00 GMT

I dagens Dagens Industri skriver Carin Fredlund om webbreklam. Hon är analytiker och konsult med fokus på reklam och varumärkesfrågor.
Det är oroväckande att hon verkar ha lika dålig koll på webben som många andra i den traditionella medievärlden och reklambranschen.
Hon skriver om hur många blockerar reklamen med olika typer av adblockers och "Så det är verkligen inte självklart att annonsörernas irriterande popup-fönster och java-tjafs når sina målgrupper."
Hoppsan, anar vi en viss irritation mot att annonsörer väljer en ny mediekanal? För det är väl aldrig så att traditionell tryckt media skulle kunna beskrivas med Så det är verkligen inte självklart att annonsörernas irriterande helsidor och inklistrade varuprover når sina målgrupper eller tv skulle få epitetet Så det är verkligen inte självklart att annonsörernas högljudda reklamfilmer och irriterande reklamsåpor verkligen når sina målgrupper?

Carin har några poänger i att en del företag slarvar med att mäta kampanjer på nätet och att det finns tveksamheter i hur man beräknar räckvidd. Å andra sidan - kan samma företag köpa annonser i tidskrifter baserat på Orvestos skrattretande analys av antal läsare så har de nog mer substans i resultatet från webbreklamen bara genom en enkel webbstatistik.

Hon missar en viktig detalj, nämligen att man på webben kan mäta exakt hur många som verkligen klickar sig vidare och dessutom veta exakt från vilken annonsförmedlande webbplats som detta klick kommer. Det är nytt. Många e-handlare kan dessutom se exakt hur mycket varje kund sedan slutligen handlar för.
Det som däremot är svårt att mäta är den rent varumärkesbyggande reklamen på nätet. Men det är inte lättare på tv eller i print. Snarare tvärtom.

Hittar inte hennes krönika på webben så den som vill läsa får leta upp ett pappersexemplar av Di under rubriken "Webbreklamen är den nya vilda västern".

Därför är dagspressen körd

Mon, 13 Aug 2007 10:28:20 GMT

Läste i helgen ett spännande blogginlägg, en analys av New York Times ekonomi. Skribenten hade roat sig med att räkna på effekten av en nedläggning av papperstidningen.
Slutsatsen: mer än halverade intäkter, 40-50% av personalen sägs upp och ändå går företaget med förlust. Baserat på NYT:s andra kvartal så skulle intäkterna dyka från 789 miljoner USD till 285 miljoner USD. Vinsten skulle gått från +118 till -64 miljoner - dollar...

Läs hela resonemanget på Internetoutsider.

Min första reaktion var förstås - hur skulle detta gå att översätta på min lokala tidning? Jag kan inte få lika färska siffror på ekonomin eftersom HD är privatägt och inte börsnoterat.
Men med 2005 års bokslut och lite antaganden så går det ändå att se trenden lika tydligt på hemmaplan.
HD.se går som tåget och företaget satsar stenhårt på att skaffa sig ett "monopol" på den lokala nyhetsförmedlningen via webben, precis som man idag har på papper. Exakta siffror är svårt att få, men enligt uppgifter tidigare i branschmedia så ligger annonsförsäljningen online på 15-20 MSEK. Jämför det med den totala annonsförsäljningen 2005 på 270 miljoner.
Online utgår alltså mindre än 10% av intäkterna. Precis som i NYT-experimentet har jag dock utgått ifrån att en del printpengar kan flyttas över till webben. Högt räknat 25% eftersom andra lokala sajter, sökordsannonsering mm kommer att ta mycket av de övriga pengar som idag går till dyra print-annonser i HD.
HD kommer att göra stora besparingar på papper, tryck och distribution. De har dock bakat in inköpt material (sannolikt bild o text från TT och andra byråer) i produktionskostnader vilket gör att jag får gissa lite.

INTÄKTER:
   1. Minska offline intäkter till noll
   2. Öka online intäkter med 33% för ökad läsning på nätet
   3. Öka online intäkter med 25% (pga antagande att en del offline intäkter följer med online)

KOSTNADER:
   1. Minska distributionskostnad till noll
   2. Ta bort alla övriga produktionskostnader och anta att de alla är printkostnader - vilket de knappast är
   3. Halvera övriga externa kostnader
   3. Minska lönekostnader med 25% baserat på antagandet att de är tryck- och distributionsrelaterade (vilket troligen är en för stor minskning)

RESULTAT:
Intäkterna sjunker från 449 miljoner till 97. Runt 90 av 340 anställda får sparken. Trots detta sjunker resultatet från +66 miljoner till -70 miljoner (räknat före skatt) och ledningen behöver göra sig av med ytterligare 140 personer för att nå ett nollresultat. Det nya HD omsätter runt 170 miljoner kronor och sysselsätter 75 personer med en vinst på 17 miljoner.

Med reservation för att jag inte har exakta siffror.

Visst är det brutalt och det lär inte ske över en natt. Men HD.se ligger i ett eget bolag, liksom gratistidningen xtraHelsingborg som inte finns med i kalkylen ovan. Den skulle naturligtvis få ett uppsving om den abonnerade dagstidningen lades ner och kanske går det att få lönsamhet även i den i konkurrens med Metro, Lokaltidningen och Punkt.SE.

Men mot bakgrund av ovanstående är det fascinerande att följa Journalistförbundets förhandlingstaktik i avtalsförhandlingarna. Tidningarna må vara rika just nu men står inför ett stålbad.

För att kopiera Henry Blodget som gav mig idén: Detta är i korthet, varför dagspressen är körd.

Min enkla uträkning hittar du här och HD:s årsredovisning för 2005 här.

Ny logotype

Fri, 10 Aug 2007 12:23:49 GMT

Har helt glömt att blogga om det. En stor nyhet under sommaren är att jag äntligen fick en ny logga. Efter etablering av Dahlgren Communications AB i slutet av 2006 har loggan varit ett pågående projekt. Eftersom jag har gott om kunder och de flesta nya kommer via rekommendationer är varumärkesbyggandet i grafisk väg inte högprioriterat.

Men i somras fick jag en idé. En blandning av personligt och professionellt. Jag letade fram den gamla signatur som jag brukade använda på den tiden jag tecknade serier. Kombinerat med ett mer strikt typsnitt skapar det en intressant kontrast som jag tycker symboliserar precis det som är styrkan hos redaktionell kommunikation.

Att kunna vara personlig med ändå förmedla fakta. Så här ser resultatet ut. Jag är nöjd. Äntligen kan jag beställa nya visitkort.